TAKE NO KOKORO
[Japanska för: Bambuns ande eller själ]
I min verkstad har jag en liten Japansk bläckteckning som jag fick av en
Japansk kund efter det att han erhållit ett spö jag byggt åt honom.
Den visar Take no Kokoro
kalligrafiskt.
Takeshi-san (eftersom han
har blivit en nära vän till mig) skrev följande tillsammans med gåvan till
mig: “Bjarne, I can see and feel you have an understanding of Take no Kokoro when I hold and fish my “Feather of heaven”
som han har döpt det Le Connoisseur 633 jag har byggt för honom. Besök
Takeshi-sans mycket fina och ovanliga webbplats; Bambriarsilk.
Låt mig nu försöka
förklara på vilket sätt min respekt för Take no Kokoro påverkar mitt
sätt att arbeta
Hög passform är mycket viktig när man bygger spön, det är passformen
som bestämmer spöts slutliga aktion. Om du vill kunna upprepa en speciell spötapering
måste du också ha en så god kontinuitet (precision) som möjligt. Förutom att välja
sektioner utan svagheter i fibrerna är en bra tolerans mellan ytorna, på
hexagonalen, helt nödvändig för
att undvika svaga sidor i spöt. Men det viktigaste är att man förstår
sig på bambuns inneboende väsen och inte våldför sig på materialet utan
istället utnyttjar det för att på detta sätt komma fram till ett
färdigt spö som kan transportera all energi,
helt homogent, genom klingan. Det är, enligt min mening, detta som gör skillnaden mellan ett trevligt spö och ett
mästarspö!
Jag tror inte att en
hantverkare kan skapa någonting av värde och skönhet om han inte älskar
det han håller på med och respekterar de material han arbetar med.
För mig, som spöbyggare,
är det bambu som är materialet, detta härliga gräs.
Från det ögonblick jag
påbörjar ett nytt spö för jag en kontinuerlig, emotionell dialog med den bambu
jag valt för att bygga spöt med. När jag hanterar bambu på
ett eller annat sätt måste jag vara i fysisk kontakt med materialet för
att kunna känna hur det reagerar på det jag gör.
Om jag inte har denna
kontakt är jag inte heller i kontakt med Take no Kokoro och då går det
inte att hantera materialet med den respekt och förståelse som behövs.
Allt detta påverkar mitt sätt att bygga mina spön.
Några exempel
För att räta knutområdena använder jag mig av frihandsteknik.
Användandet av verktyg för att tvinga, pressa eller, ännu värre,
komprimera bambun är helt uteslutet för mig i mitt arbete. Jag vill att
bambun skall reagera på det jag gör av egen fri vilja och uppfatta min
bearbetning som en hjälp i förädlingsprocessen.
När jag börjar arbeta
fram de taperade, triangelformade, sektionerna som skall ingå i det
färdiga spöt, ser jag alltid framför mig det färdiga spöt som är gömt
inuti det obearbetade råmaterialet. Allt jag behöver göra är att ta bort
det överflödiga materialet. För kunna göra detta i harmoni med bambun
hyvlar jag alltid för hand. Detta är den ända metod som garanterat låter
mig varar i kontakt med bambun. För varje drag med hyveln får jag en
respons från bambun som talar om vad jag skall göra härnest.
Denna typ av närhet kan
man aldrig få om man använder sig av en hyvelmaskin.
Varje enskilt steg i min spöbyggnad vägleds av min kärlek och respekt
för Take no Kokoro. Resultatet jag sträver efter är ett spö, där alla
sektioner bredvilligt tar sin plats och fyller sin funktion för att skapa
en harmonisk helhet.
Det är därför jag kallar
mina spön
spiritual bamboo fly rods
